En jävla romantiker

Jag är ju en jävla romantiker.

Så fort någon har påstått att jag är romantiker,

har jag avfärdat det som en hemsk sjukdom.

Men jag kan inte hjälpa det. Jag ger upp.

Jag väntar varje dag på min riddare på vit springare,

att bli "swept of my feet", så att säga.

När det inte finns en enda tvekan. Allt är bara självklart och det är HONOM

jag vet, att jag vill vara med resten av mitt liv.

Jag är inte heller den som förespråkar giftermål.

Men så råkar jag läsa en bra bok nu, och beskrivningen av

ett bröllop där,är helt underbar. Bruden tänker som jag,

men blir ändå helt överväldigad.

Och jag får tårar i ögonen när jag föreställer mig att bli

eskorterad fram av min far till altaret.

Och min mamma sen, som hon skulle gråta. Och kramas.

Och gråta lite till. Och Han, min man, skulle självklart

ha vett att be min far om min hand, i smyg.

Så, ja. Jag ger mig. Jag är en "såndär". En jävla romantiker.

New Moon och jag..

.. är helt salig. Jag måste ha lämnat snigelspår hela vägen hem.

Jag är snart klar med den tredje boken i serien, och det betyder att jag bara har en bok kvar att läsa sedan!

Därför håller jag mig lite.. På spårvagnen till jobbet plockar jag inte upp den omedelbart, utan väntar

till jag kanske har tio minuter kvar, för att jag inte ska läsa för mycket på en gång.

Men idag såg jag i alla fall filmen. Och jag fick gåshud i inledningen när Bella... och....

och sen när man såg ... när dom var i ... rös jag över hela kroppen.

Det är det som är tjusningen lite med att gå på bio själv.

Jag lyckas inbilla mig själv att ingen annan har sett filmen. Det var bara jag där, och historien vet bara jag om. JAG, har fått en inblick i deras värld, och jag är så förtjust att jag har bestämt mig för att bli vampyr.

Sen när jag satt på vagnen hem, skrattade jag inombords åt alla människor som inte fattar någonting.

Imbeciller. Dom har ingen aning.

Så. Du, vampyr som läser detta. Leta gärna upp mig, men skräm mig inte för jag är jättelättskrämd.

Så tar vi det därifrån sen. Jag känner att det är ett par saker jag måste ha på det klara först.

Jag bjuder på lite blod om du är hungrig, eller törstig. Eller vad man nu är?

Shadows på Scandinavium

Japp! Då har vi varit på gammel-konsert.

Lite magiskt. Trots att Cliff Richards var lite för sminkad och glittrig.

De låg inne med alla grymma danssteg och den klassiska gitarrkoreografin.

Känns kul att ha sett dom. Det var nog sista chansen.

De hade gjort massa låtar jag inte visste att de hade gjort!

Brighten up your day

På sommaren, när allting blommar, klär vi oss i just blommigt, färgglatt och mönstrat.

Det mesta är glatt och muntert och så även hur vi klär oss.

På hösten, när allting dör går vi utan att tänka, över till enfärgade, mörka och dystra plagg.

Som för att passa in. Som för att kamouflera sig i vintern och inte sticka ut. Följder av Jante?

Det är ju nu vi behöver som mest uppmuntran, färg och ljus!

Min telefon..

.. har kukat ur. Totalt.

Jag råkade hälla kaffe i den i fredags och nu kan jag inte svara i den.

Det är inget fel på högtalaren, inte micen heller. Inte ringsignalen. Men svars-knappen.

Den gröna luren, stjärnan (så jag kan inte låsa knapplåset), 9:an, och telefonboksknappen är ur funktion.

Jag kan inte bara inte svara, jag kan heller inte ringa upp någon. Trodde jag.

Men jag har överlistat tekniken.

Jag KAN svara. När jag har min handsfree i. Och jag KAN ringa upp folk, om de skickar ett sms till mig, går in via alternativ-använd nummer-ring samtal.

AHA!

Eller om jag går in via telefonboken och ringer ett videosamtal,

som jag inte ens visste att jag kunde förrän jag råkade ringa upp -A- på det viset

och såg min egna osminkade nuna på skärmen.

Skicka sms kan jag också göra. Fast jag kan inte använda stor bokstav,

eller skriva ord som har w,x,y eller z i sig.

Att komma ut ur garderoben.

Ja, jag skrev ju på min facebook att jag precis kommit ut ur garderoben, igår kväll.

Det är helt sant. Jag somnade i den.

Det är egentligen en klädkammare mer än en garde robe men den

är långt ifrån en "walking closet". Kanske om man går in och backar ut, då.

Jag skulle bara sätta mig ner för att ta på mig ett par raggsockar.

Åh, det var så skönt att sitta.

Så jag satt kvar för att fundera en stund,

satte benen i skräddare och lutade mig mot väggen bakom.

Sen vaknade jag av att jag tappade huvudet och

alla mina lemmar hade domnat bort.

Låt oss säga att min logiska förmåga försvinner

som en avlöning när jag är trött.

Alltså...

Jag vet inte exakt hur jag vill att min stickade mössa ska se ut men..

Är inte den här lite väl avlång?

Och smal?

Moms och jag.

Kvitton överallt, pappershögar, plånboken, dosan, frimärken, fakturor.

Samma ågren varje gång det är dags att sätta sig med momsdeklarationen.

Men ack så skönt när Skatteverket inte hör av sig och säger att något är galet.

Räknar alltid allt två gånger, minst. Blir så nojig när jag har med siffror att göra,

vi är inte direkt kända för att vara bästa vänner.

Helt slut efter allt fin-besök här igår på min bemärkelsedag.

Underbart med tårta, släkt och vänner. Tack!

Kärlek till er alla!

Här bakas det..

.. för fulla ugnar!! 

Och playlisten för baket, kommer här

Se, så flitig jag ser ut!

Skitgod mjuk pepparkaka med lingon i:

100 g smält smör

2 ägg

3 dl socker

2 tsk kanel

1/2 tsk ingefära

1 tsk malen kardemumma

2 tsk bakpulver

4 dl mjöl (knappt)

1 dl mjölk

1 dl lingonsylt

Blanda allt i en bunke, spara lingonen till sist och 

var lite försiktig när de rörs i så de inte krossas. 

Smörj en form med smör och ströa.

In i ugnen på 175°c i 50-60 minuter.

(Annorlunda om man har varmluftsugn) 

Tadaaaa!

Tant.

Nu är det kört. Nu lämnar jag ungdomen bakom mig. Jag fyller 25 imorgon. 

Snart får jag väl betala om någon ska vilja ha mig också.

Kom och fira med oss den 21 November! Maila mig om När, Var, Hur.

Kultkonsert

Den 18:e November ska jag gå på konsert. The Shadows. 

Kommer förmodligen bli hur bra som helst! 

Här kommer en riktigt snygg video på deras mest kända låt. 

Jag hoppas att de har lika bra scenföring förtfarande. 

Tajmat och genomtänkt.

Här nedan följer en riktigt pinsam cover. 

Skrattade så jag nästan kissade på mig. 

Kolla in keybordistens fräcka kroppsskak och otäcka blick.

Problemlösare?

Nej tack jag har ett eget..

Varför ska människor prata så högt i sina mobiltelefoner på kollektivtrafiken? 

Jag har inte den minsta lust att ofrivilligt ta del av era privatliv. 

Idag pratade en kvinna om hur hon skulle gå tillväga för att sparka en anställd.  

En man pratade om att han höll på att bli lurad. "I'm going to the embassy!" 

Okej, det kanske var lite intressant då. Kändes lite deckare.

Men rår inte människor om sitt privatliv? Förstår ingen hur mycket information 

man kan luska fram genom att bara lyssna? 

Och nu var det inte så att jag tjuvlyssnade, as if I had a choise.

Titta här, Göteborg!

Här kommer några bilder till Göteborgs stad. Eller kommun om man hellre vill. 

Funkar uppenbarligen hur bra som helst i Stockholm?

VAD är problemet, Göteborg?

SJ SJ gamle vän..

"SJ, SJ, gamle vän. Hoppas att du lever än..."

Men det är fan knappt kan jag säga. Sitter på X2000 på väg upp till Sthlm 

och vi hann inte ens in till Lerum innan det blev stopp. 17 minuter sent och fol

k börjar missa sina anslutningar längs vägen. 

Banverkets* planering är som om det aldrig gått ett tåg här förr. 

Anledningen till förseningen var att de hade släppt iväg ett godståg, 

fullt med torv (inte passagerare) före. 

Sedan hade godståget fastnat i en uppförsbacke på grund av hala löv på banan, 

och fick backa tillbaka till Lerum. 

Varpå kompis säger; "Vafan, torv har ju legat i marken i hur 

många tusen år som helst, vad gör det om det blir en timma sent?"

Jag ska titta på Guldhuset, som jag kallar det. 

Storgatan 10 som har en fasad av guldmosaik. 

Jag måste bara få se det på riktigt, ni kan få se det på bild här. 

* Observera att Banverket är ett statligt företag, 

och SJ är ett aktiebolag och är oberoende av varandra