Ungefär sedan början av december har jag på olika ställen läst och hört saker i stil med "efter nyår, då jävlar", "jag ska börja/sluta med det nästa år" eller "det ska bli mitt nyårslöfte".
Min fråga blir naturligt, varför då? Alltså, varför då som i - varför inte nu?
Samma visa är det varje år. Varje år lovar folk sig själva saker som de förmodligen orkar förverkliga i ett par månader innan disciplinen faller samman och de inte längre minns varför de började/slutade från början.
Varje nyårsafton ser jag också runt omkring mig folk som förutser det nya året som "Det bästa året hittills, jag känner det på mig. Jag bara vet" och ofta är det också samma människor som säger detta.
Självklart har jag också förhoppningar om att det nya året ska bli det bästa hittills, och kan sätta upp personliga mål som jag vill uppnå. Men jag skulle aldrig, aldrig lova mig själv någonting jag inte vet att jag kan hålla. Och eftersom jag aldrig vet om jag kan hålla saker, lovar jag aldrig mig själv någonting. Jag själv är den största bedragaren jag känner. I den bemärkelsen att tankar alltid är relativt, och eftersom vår inställning grundas i våra egna tankebanor är det också väldigt lätt för en att lura sig själv till att ändra sin åsikt. (that's a whole other subject)
Så - tillbaka till min fråga. Varför behöver vi en osynlig tidsgräns för att förändra det vi vill förändra med oss själva och i vår omgivning? Jag slängde ut frågan på Twitter och fick till svar att det är en kraft som kommer inifrån att vilja förändra. Jo, det förstår jag också, men varför blir den så mycket starkare kring nyår? För att vi på något sätt konkret drar en gräns där och börjar något nytt? Och det är ju alltid lättare att gå in i någonting nytt med mer och större energi?
Jag är ledsen folks, men året blir inte bättre om du själv inte förändrar det. Du kan säga år efter år att "det här året alltså, kommer bli det bästa" men det blir inte bättre om du som vantrivs på ditt jobb inte ser dig om efter ett nytt, du som har problem med din pojk/flickvän inte konfronterar problemen, du som har ont i ryggen inte går till sjukgymnasten/naprapaten/börjar träna. Förstår ni poängen?
Jag hoppas verkligen att mitt 2012 kommer att bli mitt bästa år hittills men jag förutsätter inte det.
Jag ska däremot jobba för att det ska bli det, på alla plan! Och inser jag att jag behöver förändra någonting mitt i april - så gör jag det. Jag väntar inte på ett nyårslöfte.
@annasynnero
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar