Jag måste sluta bry mig! Det finns så mycket jag skulle vilja skriva på den här lilla sket-bloggen men inte känner att jag kan för att fel personer har adressen. Jag är kluven i det där. Ska man vara helt anonym, eller ska man gå ut helt och hållet. Jag håller kvar vid halv-anonymiteten en stund till får vi se vad det blir av'et.
Ja. Lite mycket i huvudet just nu och det är en sorg som tynger mig, men jag känner att kreativiteten som hela hösten har gömt sig, börjar smyga sig fram ut i fingerspetsarna.
Ytterligare en vän har satt en stor kniv i ryggen på mig och konstigt nog blir jag inte förvånad. MEN, man har väl en läxa att lära, och den upprepar sig tills man ser tecknen innan det är för sent nästa gång. Min är min godtrogenhet, som konstigt nog balanseras upp av en ordentlig dos cynism.
Snart är den första månaden på det nya året slut och jag har verkligen bestämt mig.
Jag älskar min omgivning, men jag älskar mig mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar