Hemma, andas, åk

Det känns som om det aldrig riktigt tar slut. Det är väl visserligen bra om man ser det till det ekonomiska och sådär. Men vad spelar egentligen pengar och arbete för roll, när man inte kommer ha orken att njuta av det?

Nu har jag varit hemma 3 dagar, men ändå inte hunnit göra ett skit. Jag ligger så pinsamt långt efter med bilderna och jag tvättade min första maskin tvätt idag. Vart tar tiden vägen? Om jag ändå visste kanske jag kunnat göra om mig själv till en mer effektiv människa. Sedan ringer telefonen, och jag har inte alltid hjärta att skita i att svara, för det är folk som jag egentligen väldigt gärna vill prata med, men känner när telefonen ringer att; shit, det här kommer bli ett samtal längre än 5 minuter, jag hinner inte ta det.

Det känns som att jag omedvetet har en countdown tills jag åker igen, och jag kommer behöva ta X antal jobb innan dess för att jag blir borta så länge. Plus att det är massa praktiska saker jag behöver lösa för företaget. Jag tror jag behöver skaffa mig en anslagstavla. Bra idé. Någon som har fler?

Nu är det i alla fall dags att kissa och gå och lägga sig, så kanske jag får något gjort imorgon med.

Äckligt osugen på festival nu faktiskt. Vill baaara hem till min säng, min dusch och min spis, spisfläkt och kaffebryggare.

Blev precis dessutom skitsur på Hultsfredspersonalen nyss vid Stora Dans eftersom vi (första gänget fotografer) blev utkastade efter en halv låt! EN HALV!! Eftersom alla fotografer skulle hinna plåta ordenligt. Men BRA! Säg det innan då så man kanske hinner förbereda sig lite granna!? Och ge oss i alla fall en hel låt, och släng in fler än 3 fotografer i taget? Usch va arg jag är just nu, men har gått och klagat hos Pressledningen. Tack vare denna miss från personalen missade jag det giget totalt och fick inte en enda bra bild. Absolut ingenting som går att använda.

Jag är trött, grinig och bitter idag.

Inte hört något från LA på några dagar nu, jag undrar lite vad han håller på med egentligen.

Just nu, är det inte kul längre. Inte alls roligt faktiskt.

Åkte ner i Tisdags förmiddag i förhoppning om att allt skulle vara löst när jag kom på plats, men det är väl för mycket att begära, speciellt på festival. Acken hade inte kommit in som de skulle och jag hade inte blivit beviljad någon fotoväst.

Onsdagen började fint med att jag fick sova ut, men vaknade med en äcklig huvudvärk som strålade hela vägen ner i ryggen. Träffade på massa gamla vänner, bland annat V och Kanarierna. Tog ett par öl när vi möttes upp och sen ringer BM och säger att han är på väg till festivalen med bandet han kör ljus för. Grymt kul! Vi löste fotopass till giget, i utbyte mot några bilder för de att lägga på hemsidan. Blir så på denna festivalen att det blir lite "tjänster-mot-tjänster-jobb" i alla fall, trots att jag hade sagt att jag inte skulle göra det. MEN. Jag tänker såhär; Jag har jobb att göra på festivalen, plus att mitt namn och företaget kommer ut lite granna. Det är skit men jag får lösa det såhär helt enkelt. Jag träffar hela tiden massa bra folk, och knyter nya bra kontakter.

Träffade på en snubbe som jobbar här med att trycka tröjor och liknande. Han har storformatsutskrivare, så där har vi två balla grejer man skulle kunna göra ett samarbete om.

Åkte på att göra en intervju med trummisen i Coheed & Cambria, eftersom HJ inte hann komma i tid hit. Gick bättre än väntat och jag tänker se till så att jag får credsen för det med. Sitter precis och ska iväg och plåta linecheck för bandet och sen är det gig om en timma. Sedan har jag en timma ledig innan det är dags att plåta PE och hans band. Löste det med ATG ikväll också så idag har jag fått alla mina ack. Sweet. Jag är nöjd.

Sen ska jag äta. Sen ska jag dricka ööööl. Mmmmm. ÖÖööööl.

Puss i ljumsken!

Jag vill.

Jag vill vakna en dag, utan att vilja somna om. Jag vill ta av mig mina cyniska glasögon och se hur vacker världen, egentligen kan vara. Jag vill tillåta mig själv att älska, och bli älskad. Jag vill höra det. Jag vill så mycket, mycket mer.

Jag vill bli tagen med storm. Jag vill slippa mitt samvete för en tid. Jag vill inte behöva vara ödmjuk. Jag vill kunna säga vad jag tänker. Jag vill kunna skriva vad jag känner. Jag vill vägra ta konsekvenserna för mitt handlande och ibland vill jag inte ens behöva handla. Jag vill inte känna mig ensam. Jag vill plocka sovande blommor mitt i natten. Jag vill hångla fritt.

Jag vill ha ett tillfälle att ge spöket en örfil. Jag vill inte vara med längre, men sen komma tillbaka för att se om någon saknat mig. Jag vill göra en skillnad. Jag vill göra någon glad. Jag vill inte växa i kärleken, och inte heller vänta på att låta den växa fram. Jag vill bli tagen med storm. Jag vill kunna lägga mig ner och somna lungt.

Jag vill inte tänka på morgondagen. Jag vill vakna en dag, utan att vilja somna om.