Du är liksom en kompis som jag pratar med ibland men jag har inte riktigt haft den ambitionen det sista.
Inte för att jag inte vill, eller hunnit, eller orkat - tvärtom. Men ibland kommer orden bara inte riktigt ut som de ska och ibland så är det saker som jag inte kan berätta för just dig för jag vet att du går att läsa som en öppen bok och är faktiskt, rent ut sagt, skitdålig på att hålla hemlisar.
Idag var jag på en föreläsning som hette "Eget ansvar - egen makt" som var väldigt intressant. Den satte ord på många tankar jag haft det sista och påminde mig också om saker jag behövde höra.
Det har varit så många stora förändringar i mitt liv det senaste året att det ibland känns som om jag lever ett helt annat liv. Vilket jag visserligen gör på ett sätt. Men krocken mellan mitt nya liv och hur mina gamla vänner ser på mig som en enda stor förändring, eller rättare sagt mina gamla val - krockar ibland.
Jag älskar mina vänner, men jag vill gärna hitta människor som jag kan dela mina nyfunna intressen med också. Den "övergångsperioden" är mycket ensam och jag är fortfarande där, men det gör mig mindre och mindre.
Jag har insett att jag verkligen inte kan försöka påverka mina "gamla" vänner med mina nya intressen, eller försöka övertala dem att följa med mig, precis som på samma sätt som jag förstår att de kanske omedvetet eller medvetet utesluter mig ur sina aktiviteter som jag ändå inte deltar i fullt ut.
Jag har som sagt blivit påmind och insett en del nya saker ikväll och det känns väldigt skönt. Jag kommer att somna med ro i kroppen.
